Fastän klockan närmar sig 22 så är RFSL:s lokaler inte fyllda. Framme vid scen står sångaren Hampus Carlsson i ett simmande discoljus och fixar inför sin spelning. Hampus kläder skulle kunna tillhöra en superhjälte av Pride; med regnbågsmantel, glitter-hårband och ögonskugga i rosa. Jag minns en tidigare intervju där han beskrevs som ”prunkande rabatter med nyss utslagna vårblommor”, och kan bara nicka igenkännande.
Bredvid mikrofonen svävar en enhörningsformad ballong som för tanken till barndomens skratt och gränslösa drömmar. En känsla som Hampus vill bevara i sin nya poplåt 90talskidz. Den handlar om att växa upp, och det viktiga i att inte göra det. Att våga ha kul samtidigt som en tar ansvar. Framträdandet som de snart ska bjuda på blir underskriften för att han verkligen står för det. Men innan människorna hinner bli alldeles för många passar jag på att ställa artisterna ett par frågor.
– Har ni taggat upp inför spelningen?
– Ja, med en kram! skrattar Daniel. Kramar ger mycket energi.
– Och med en cigg! tillägger Hampus. En cigg före och en efter uppträdandet så blir det bra!
Under dagen har bandmedlemmarna hängt med publiken på Borås Prides invigning, och plockat upp varsin hamburgare från Tugg. Imorgon lyfter planet redan klockan nio mot Luleå Pride. Deras kalender är som en rödprickig bordsduk av spelningar, men det är inget som verkar ta slut på deras energi.
– Vilka platser i Borås Stad vill ni passa på att besöka?
– Pinocchio statyn ville jag se när vi var här! säger Hampus. Den hade jag hört mycket om. Sedan märkte vi att det fanns mycket offentlig konst vilket vi älskade!
Hans ögonskugga skimrar när han rör sig likt fjället på en ståtlig lax. Den äldste bandmedlemmen Daniel kompletterar duon med en något mer diskret stil och det är omöjligt att inte bli nyfiken på Hampus klädval:
– Du har berättat att du började klä dig med din egen stil i högstadiet, och strunta i vad andra tyckte. Vad var det som fick dig att våga vara annorlunda?
– Jag har nog alltid känt att jag inte har vart som ”alla andra” …, börjar Hampus fundera. Jag älskade att klä mig med smink och nagellack när jag var liten. Mode var något jag hittade väldigt tidigt. Men i högstadiet, när jag var utanför, så upptäckte jag också popmusiken och den där känslan av att ”sätta min insida på utsidan”. Det ledde sakta men säkert till att jag blev den person jag är idag.
Han gör en paus för att dricka vatten och fortsätter:
– Dessutom inspireras jag av många konstnärer som kom före mig. Prince, David Bowie, Spice Girls och Pippi Långstrump för att nämna några få. Vad de har gemensamt är att de bröt mot alla mönster på sin tid. Spice Girls var fantastiska stil-ikoner! Pippi Långstrump säger ju sig självt, hon stack ut och var en feministisk superhjälte.
Platserna bakom oss är plötsligt inte lika tysta som de var för en stund sedan så jag ställer en sista fråga:
– Har ni några råd, eller något ni skulle vilja säga till de unga som kritiseras i skolan, eller utav allmänheten för att de sticker ut och är sig själva?
– Att livet blir bättre! säger Hampus. Och att det är modigt och stort att våga vara sig själv. Jag minns att jag inte såg något ljus i livet emellanåt, men jag tog mig ur det och fick tillbaka glädjen! En sådan kamp blir en urkraft som stärker en resten av livet. Så bara fortsätt vara er själva och tänk på att ni inte är ensamma om att vara ensamma.
När publiken har kommit tillrätta ger duon ett spektakulärt framträdande. Hampus klättrar på möbler, ligger på golvet, dansar med publiken framför scen och bjuder på en bottenlös glädje. Fri från normer.
https://www.facebook.com/hampuscarlssonmusik/
Nathalie Majdek Mathisen
http://nouw.com/provoceradplatina